Medias hierta?

Funderingar i mitt huvud: Så aktuellt. Gammelmedia försöker hålla sig flytande. Upphovsrätt. Vem ska ha betalt? Vem är konstnär? Han som gjorde statyn eller han som satte på cyklopet?

Resa bort och hem igen.

Befann mig i landets huvudstad i helgen. Det var trevligt. Det blev ganska oplanerat och kul. Men eftersom jag är en lagom nöjd, lagom svensk (eg skåning), lagom snygg och lagom gammal dam(?) måste jag komma mig för att klaga. Allt enligt den svenska missnöjes-modellen.

• Måste X2000 luta så? Jag blev åksjuk.
• Hallå hotellet! Ni kan inte kalla er ett första-klass-hotell om ni inte har en omelett-kock! Färdigplättar från Findus räknas inte som första klass.
• Måste det vara så långt till tunnelbanan när man bor i Gamla Stan?
• Vem hittade på kullersten?
• Varför vill alla åka till Waldermarsudde på lördagar?
• Varför heter det Kungsträdgården? Där finns bara asfalt och grus och lite körsbärsträd.
• En guldpeng för att gå på toa i Gallerian är rena rånet!
• Varför är det så mycket turister vid högvaktsavlösningen vid Slottet? Är detta återstoden av Sveriges samlade armé?

Okej, man kanske ska hålla sig hemma då. Men faktum var att de flesta Stockholmare vi stötte på var både snälla och hjälpsamma. Jag blev riktigt förvånad. Till och med busschauffören var trevlig!!!
Ja och sen var faktiskt det mesta andra vi gjorde kul, maten var god (godkänd åtminstone) och vädret var helt underbart.

Ökat intresse för Piratpartiet.

Efter fredagens domslut i Piratebay-rättegången ökade intresset bland många för integritetsfrågor som över en natt. Även jag började fundera. Piratpartiets medlemskurva gick spikrakt uppåt för att landa runt 34000 medlemmar när helgen var slut. Helt otroliga siffror.

Jag försökte tillfredsställa mitt intresse genom att besöka en serie föreläsningar på Chalmers om just upphovsrätt och övervakning.

Det var ganska intressant. Flertal i salen var klädda i figurnära lila t-shirts med piratparti-logga. (Inte speciellt klädsamt på kroppar gränsande till viss korpulens.) Min man skulle smälta in i mängden lätt som en plätt dock. Jag drog till en början upp medelåldern i salen, men efter hand trillade mer och mer vanliga personer in. Fler som jag. Fundersamma, nyfikna och lite oroliga över vad som händer i vårt land. Det märkte inte föreläsarna. De fortsatte att tro att de flesta var väl insatta i alla dessa frågor om integritet och upphovsrätt. Vilket gjorde vissa föreläsare lite avancerade, men ett par var helt ok.

Det mest oroväckande var att man kände sig väldigt övervakad. (Som om inte kameran på spårvagnen, mitt månadskort på vagnen, glassen i kiosken köpt med visa-kortet var övervakning nog.) Det fotograferades flitigt samt sändes ut på bambuser samtidigt. Obehagligt.

Det mest konstiga var nog inte föreläsarna i sig, utan initiativet som Christopher Kullenberg ordnade med att filma hela efterfesten på Bambuser. Varsågod, 4 timmars dunka-dunka med öldrickande pirater. (Jag var inte bjuden, kan jag säga. =0))


Snart är det eu-val och det skulle vara väldigt intressant om alla 34000 personer faktiskt röstade på piratpartiet. Vad skulle regeringen tänka då? Jag hoppas att många inte blir soffliggare som jag tror att jag var i den senaste eu-valomgången (kommer inte ihåg faktiskt), men har ändock röstat i stort sett samtliga val sedan jag var arton. Blir dock svårare och svårare att förstå för varje gång varför jag röstar och om det verkligen gör någon skillnad. Känslan av pest eller kolera infaller sig.

Uppdatering: Rättat stavning i titeln, dessutom tog herr Kullenberg bort sin fina film från Bambuser. =\

En dötrist påskhelg!

Det kan låta som om jag är missnöjd nu. Delvis kanske. Det känns som om jag slösade min långhelg med att besöka drejare, målarkluddare och ulltovare Skåne runt. Jag borde stannat hemma. I min kolonistuga. Grävt. Vattnat. Rensat. Burit grus. Städat. Istället bilade vi runt i landskapet, tittade på kossor i Brösarps backar och käkade glass i Simrishamn. Vilket slöseri!

Det var lugnt, soligt och härligt hos släkten med mycket god mat. Vackraste vitsipporna lyste i bokebacken och dotterns ögon gjorde det samma när hon plockade fina buketter.

Att leta påskägg, äta sill och lata sig, är ganska dötrist för en del. Lycka för mig.

Ipred--->Jan Guillou

Jag har konsumerat Jan Guillous ljudbok på ett sådant sätt att han ej direkt har fått betalt. Jag har lånat boken av en kompis vilket Janne tidigare sagt i en chat i Aftonbladet är helt ok.

Detta ledde faktiskt till att jag ville har mer. Jag ville veta hur det gick för Arn och hans släkte. Den där boken var bra helt enkelt. Nu äger jag ytterligare två böcker av Janne.
Jag har sett filmerna dessutom. (De var inte speciellt bra däremot.)
Poängen är som den mesta forskning har visat. Om man delar med sig av material (fildelar) blir fler intresserade. Intresset ökar. I alla fall hemma hos mig.

Min man var vansinnig. Detta var samtidigt som Janne fortsatte att med Liza Marklund i kör skriva att fildelare är tjuvar och borde brännas på bål. Han ville bränna Jan Guillous böcker på bål, som många andra vill/gjort/ska göra snart i PP-världen enligt kommentarerna.

Så första april 2009. Han är först ut med ett gäng andra författare, bland annat Leif GW (!) att sätta åt tjuvarna, Nu ska de om inte brännas, få det hett om öronen...

Det där med Ipredia är inte en alls dum idé.

Billig=bra?

Hörde att inköpspris på en läkemedelskopia på blodtrycksmedicin var 1,25 kr för Apoteket. Såldes sedan för 32 till kunden.

Alltså, hur kan man producera medicin till ett så lågt pris? Kvalitetssäkring, transport och förpackning kostar väl? Jag fattar inte.