Ja, nu blev jag inte biolog. Jag kom helt enkelt inte in på den utbildning jag ville gå. Blev tredje reserv efter första intagningen. Borde kanske ringt och tjatat för att se om jag hade kommit in, men gjorde aldrig det. Istället drog jag iväg till den stora Studentstaden för vidare studier. Där fortsatte jag att läsa med varierat resultat. Vissa kurser var underbara och kul, andra svåra och lite knepiga. Gjorde en del omtentor ska erkännas.
Jag funderade över min kropp och tyckte den inte fungerade som den skulle och gick då till studenthälsan, där fick man träffa en doktor som genast skickade en remiss vidare till det stora Sjukhuset och Specialist. Han visste vad han talade om, det gjorde han. Jag hade inte förut träffat en så säker och självklar läkare med karisma och pondus. (Läs snygg också.) Han gav mig två alternativ. En spännande operation eftersom han forskade i detta ämne var Alternativ Ett. Visserligen med titthålskirurgi, men ändå. Alternativ Två kunde jag göra själv. Han föreslog att jag skulle gå ner i vikt helt enkelt.
Blicken han gav mig var stabil och den sa att det var enkelt att gå ner i vikt. Jag hade aldrig funderat på att gå ner i vikt innan. Bara tänkt att det var jobbigt med kläder och trivts med mig själv i övrigt.
Så jag gjorde det. Stegade iväg till Väktviktarna och skrev in mig. Hittade en föreläsare som lät mer som en predikant än en viktkonsulent. Det var bra där. Det gick lätt. Jag blev smalare. Tränade samtidigt regelbundet. Tog omtentor.
Resultat fick jag så det hette duga. Både att jag kroppsligen blev bra och rätt snygg till slut. Men eftersom jag var student med fokus enbart på mat, studier, träning så gick allt som en dans. När mitt studieprogram var slut, var alla poäng tagna. Min examen var klar. Jag gick ut i arbetslivet med tillförsikt. Första egna lägenheten. Första jobbet. Och tillgänglig att bli älskad!
Vilken sommar det var!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar