Dagen till ära var jag och dottern lediga och skulle utforska staden.
Ja, mest skulle jag hämta biljetter till teatern för att se om 'Sista Dansen'. Sist jag gick dit, kunde vi inte höra vad som sades. Jag brukar inte ha några problem att höra punkt.
Vi mejlade och påpekade detta, samt efter att inte fått svar från teatern, la ut klagomålet på ett forum. Fortfarande inget svar. Då frågade jag en arbetskamrat som faktiskt har vissa hörselproblem och har sett pjäsen vad hon tyckte. Hon kände tydligen någon som jobbade där och framförde vårt missnöje. Vips fick vi svar på mejl och löfte om möjlighet att se om pjäsen på nya bättre platser. Ibland är personliga kontakter viktigare än nätet.
I alla fall var det sportlov för en massa Göteborgska barn idag och därmed möjligt att delta i någon kul aktivitet. Vi satsade på biblioteket eftersom det är gratis (skattepengar) och nära Stadsteatern. Där fanns böcker, dataspel och lekhörna, men även några rollspelsnissar som hade intresse i att visa/skriva alvspråk, såsom gud (i detta fall Tolkien) avsåg det. Det var lagom kul. Dottern (och jag) trodde vi skulle få skriva egna språk med runor och annat skumt. Istället pojkar i yngre tonåren som härledde hela citat ur Härskarringen på alviska.
Dagen till ära slog vi även på stort med både ett cafébesök på förmiddagen och ett restaurangbesök på lunch. Oj, vad usel mat det blev!!!
Min rätt var fiskrätt med en risotto som borde gråta av lycka av bli kallad just det. Det var inte risotto utan kornigt ris som inte fått den härliga krämiga risottokonsistensen alls. Pris 85 kronor.
Dottern fick välja ur barnmenyn. Hon valde spagetti och köttfärssås, stor överraskning. Det var inte speciellt mycket mat hon fick. Dessutom gillade hon inte såsen.
Det var grynigt med stora grönsaksbitar och för lite socker i. (Burktomater är sura nuförtiden, om du inte visste det.)
Det mest fantastiska med denna rätten var faktiskt att de har tagit sig tid att använda färsk pasta, MEN inte kokat den tillräckligt länge. Den degiga "torrheten" på pastan var alltför tydlig. Ja, jag smakade så klart på dotterns mat för att ha en åsikt. Pris för hennes mat 74 kronor. Därav titeln på dagens bloggpost. Var är Gordon Ramsey när man behöver honom? Nej, jag kunde inte med att klaga på maten. Jag är ju svensk (tiger).
Restaurangerna på Avenyn ger verkligen Sveriges framsida ett dåligt rykte. Tacka vet jag Falafelkungen som står på Kungstorget och har stans mest prisvärda och goda falafel för endast 30 spänn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar